Inkludering och jämställdhet

Inkludering och jämställdhet i svensk judo
I Svenska Judoförbundets Vision 2030 går att läsa att ”Vår organisation och våra aktiviteter ska präglas av likvärdig behandling, kreativitet och professionalism. Med utgångspunkt i vår värdegrund och vår mångfald av medlemmar med olika bakgrund, intressen och förutsättningar bidrar svensk judo till hälsa, minskning av fallolyckor, banbrytande idrottsutveckling och en hållbar samhällsutveckling. Det är inte bara några få som ska välkomnas in i vår judogemenskap, utan alla som önskar vara del av den.

”Kvalitet” är rubriken på ett av våra tre barriärbrytande mål för att nå Vision 2030. Genom kvalitetsmålet preciserar vi arbetet för jämställdhet och inkludering genom målbeskrivningen: ”Det barriärbrytande målet för kvaliteten på svensk judo är att rörelsen ha en jämn balans av kvinnor och män på alla nivåer i alla organisationer. Att såväl medlemstalen som tränare, ledare och funktionärer i klubbar, distrikt och förbund speglar fördelningen av kvinnor och män i befolkningen. Kvalitetsområdet omfattar också fortsatt arbete med judons värdegrund, att föreningsmiljön i svensk judo är öppen och välkomnande och att all verksamhet präglas av likvärdig behandling och är baserad på aktuell idrottsvetenskaplig forskning.” 

Med förbundets jämställdhetsarbete har vi också som målsättning att utarbeta strategier som präglas av inkludering och hållbarhet samt bygger en organisationskultur av samverkan och delaktighet. 

Läs mer om vår Vision 2030 och de tre barriärbrytande målen här>> 

Arbetet fram till 2020
Under arbetet med vårt tidigare strategiska program, Vision 2020, så började Svenska Judoförbundet (SJF) att arbeta mer strukturerat med jämställdheten i organisationen. Ett av målen i Vision 2020, som fastställdes 2012, var att öka antalet kvinnliga medlemmar med 2000 – från cirka 4000 kvinnliga medlemmar.

Några av de aktiviteter som bedömts som mest effektfulla i det arbetet var bland annat:

  • Ett ledarförsörjningsprogram, Karriär-Utveckling-Ledarskap – KUL, för unga kvinnor startades 2013.
  • Det riktade ekonomiska stödet för att utbilda kvinnliga instruktörer förstärktes 2014.
  • SJF beslutade 2015 att de bilder som publiceras i SJFs alla kanaler, såväl digitala som tryckta, ska visa lika många kvinnor som män och att det inte ska vara någon skillnad i hur kvinnor och män framställs i bildspråket.
  • SJF:s organisation förändrades 2015 från en traditionell kommitté-organisation, i huvudsak bemannad med män, till en målorienterad och projektbaserad organisation befolkad med engagerade personer och krav på jämnare fördelning i de operativa enheterna.
  • Ett mentorprogram för kvinnliga tränare under ledning av Jane Bridge startades 2016.
  • Det i Göteborgsdistriktet framgångsrika projektet ”Judo5” gjordes till ett nationellt projekt i SJF för att sprida Judo5-konceptet till fler distrikt.

Ny vision med nya barriärbrytande mål
Det är ett modigt och utmanande mål att nå jämn fördelning, 50/50, på alla nivåer i alla underliggande organisationer. För att nå dit behöver både män och kvinnor driva arbetet framåt. Vi måste våga medvetandegöra våra brister, förstå värdet av en jämställd rörelse och vilja utvecklas och i vissa fall även släppa makt och kontroll. I vår Judo5-film, framtagen tillsammans med RF-SISU, belyser svensk judo fem case där vi identifierat fem utmaningar för att kunna bli en fullt ut jämställd, inkluderande och jämlik organisation. 

Några av våra verktyg för att nå målet
Konceptet Judo5 är fortsatt ett av de drivande verktygen för SJFs jämställdhetsarbete. Framtagandet av Judo5 startades 2013 av fem tränare med mångårig erfarenhet både som tränare och aktiva. Vägledda av Vision 2020 reflekterade de över utmaningarna som judon och ungdomsidrotten överlag brottas med. Bland annat att behålla utövare under och efter tonåren och att idrottsavbrotten bland kvinnor är större än bland män. För att nå jämställdhet behöver andelen kvinnor öka men förutsättningar för kvinnor och män att utöva sin idrott behöver också bli mer likvärdiga. 

För att skapa den förändringen arbetar Judo5 utifrån 5 principer:

  • Både män och kvinnor ska ta ansvar för jämställdhetsarbetet.
  • Medvetandegöra dolda normer och strukturer och tillföra kunskap.
  • Aktivt söka upp situationer som inte är jämställda och göra ”tvärtom” mot vad som tidigare gjorts.
  • Hålla ut.
  • Följa upp.

Judo5:s aktiviteter bedrivs och ska vara sanktionerat på lägst distriktsnivå samt förankrat på klubbnivå. Det ska inkludera såväl män som kvinnor. Det ska vara långsiktigt och banbrytande, drivas systematiskt och strategiskt. Det ska också vara baserad på vetenskaplig grund och genomsyra hela verksamheten.

Nya metoder kompletterar arbetet
Judo5 drevs initialt av kvinnor men svensk judo insåg snart att även männen måste förstå vinsterna med en jämställd rörelse för att nå det barriärbrytande målet. Därför initierades ”Motorprojektet” redan 2019. Syftet med Motorprojektet är att männen ska fungera som motorer i jämställdhetsarbetet.

Projektet startade med att en grupp män, som redan hade uppdrag och nätverk i svensk judo, fick fördjupad kunskap kring genus, makt och manlighetsnormer. Efter den inledande utbildningen är ”motormännens” uppdrag att fortsätta att sprida kunskap och förändring till andra män i de sammanhang de är verksamma i, som ringar på vattnet. Genom nätverket av motormän stöttar de varandra och utvecklar förändringsarbetet bland annat genom diskussioner och utbildningar. 

Samverkansträff 2021 med representanter från Judo5, motorprojektet och förbundsstyrelsen

Om inkludering
Vårt arbete med kvalitet handlar inte bara om jämställdhet utan även om att bli en än mer öppen och inkluderande idrott. Där alla oavsett bakgrund, intresse eller förutsättningar känner sig välkomna och delaktiga. Därför behöver vi mer aktivt öka vår tillgänglighet i idrottssvaga områden men också utveckla vårt sätt att rekrytera och behålla medlemmar från underrepresenterade grupper.

Vårt kvalitetsarbete handlar inte bara om att få fler att utöva traditionell judo utan också anpassa judosporten både i sättet och synen på hur vi tränar och tävlar för att göra sporten tillgänglig för fler. Därför satsar vi på anpassad judo för personer med intellektuella funktionsnedsättningar och parajudo för personer med synnedsättningar. Dessutom arbetar vi i projektform för att utveckla alternativa sätt att både träna och tävla i judo.

Är du intresserad av att veta mer om förbundets arbete med inkludering och jämställdhet?
Kontakta oss gärna.
Förbundets övergripande arbete med inkludering och jämställdhet: Ulrika Lingslunde, ulrika.lingslunde@judo.se
Judo5-konceptet: Malin Nordin, epost: malin.nordin@judo.se
Motornätverket: Roger Svedberg, epost: roger.svedberg@judo.se

Ordlista

När du och din klubb arbetar med jämställdhet och inkludering kan du komma att stöta på en hel del begrepp som kan vara bra att känna till. Ordlistan nedan är en hjälp i att enkelt hitta fram till ord och begrepp. För fler ord kan du ta hjälp av ordlistan som RF-SISU sammanställt där många av begreppen förklaras mer djupgående för den som vill sätta sig in lite mer i varje begrepp. Du kan också ladda ner hela ordlistan i pdf-format här>>.

Läs hela RF-SISUs ordlista på webbplatsen Trygg och inkluderande idrott, klicka här>>.

 

Jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter när det kommer till sitt eget liv.

Jämlikhet
Är ett vidare perspektiv och säger att alla människor har lika värde, oavsett någon av diskrimineringsgrunderna:

  • kön
  • ålder
  • etnicitet
  • religion
  • funktionshinder
  • sexuell läggning
  • könsöverskridande identitet och uttryck

Inkludering
Handlar om att alla som deltar eller vill delta i exempelvis en förening ska känna sig välkommen. Att personen känner sig sedd, får ta del av gemenskapen och får möjlighet att påverka.

Norm
Oskrivna regler om vad som anses ”normalt” respektive ”onormalt” i exempelvis en grupp eller ett samhälle. De oskrivna reglerna beskriver hur en person ska vara för att passa in.

Normer fördelar makt till olika personer i ett rum. En norm är heller inte satt i sten utan kan förändras över tid.

Normkritik
Breddar vi normen känner sig fler inkluderade och vi kommer då med stor sannolikhet få fler medlemmar och fler kommer att känna sig trygga i vår miljö.

Vi kan bredda normen genom att synliggöra de begränsande normer som finns runtom oss och ifrågasätta dem.