Fallkunnighet för barn

Regeringen har i sin höstbudget 2017 ökat stödet till idrotten med 19 miljoner kronor. Det är en liten men välkommen höjning. Idrotten kommer att fortsätta att vara en stark samhällsaktör och bidra till ökad samhällsnytta.

Förutom stödet till idrotten har regeringen också i budgetförslaget två andra förslag som har en viss anknytning till idrotten. Det är förslaget om 250 miljoner kronor till kostnadsfria lovaktiviteter. Idrott, lek och spel är populära aktiviteter under skollov och vi kan och vill öka utbudet av lovaktiviteter för eleverna. Regeringen föreslår också 300 miljoner kronor till avgiftsfria simskolor. När simundervisningen i skolan inte räcker till för att ge tillräcklig simkunnighet och vattenvana behövs ytterligare simträning i simskolor utanför skolans verksamhet.

Att kunna rusta barn med viktiga färdigheter inför livet är en bärande del i den svenska modellen, skriver barnminister Åsa Regnér på regeringens hemsida, att kunna simma är livsavgörande.

Satsningen är både bra och angelägen och simkunnighet är en viktig kompetens som inte ska vara beroende av en enskild familjs ekonomiska möjligheter.

Men satsningen väcker också frågor som:
När kommer ett riktat stöd för ökad fallkunnighet?
När ska fallolyckor förebyggas på samma sätt som drunkningsolyckor?
När ska barn rustas med fallkunnighet inför uppväxten, livet och ålderdomen?

Det vore väl investerade pengar då fallolyckor är ett av samhällets stora folkhälsoproblem och därmed också en stor kostnad för samhället. Varje år dör det dubbelt så många människor av konsekvenserna av ett fall som det dör människor i trafiken. I relation till antalet döda på grund av drunkning och drunkningstillbud så orsakar fallolyckor sex gånger så många dödsfall!

Det som är extra oroväckande är att fallolyckor som dödsorsak ökar stadigt och har de senaste 20 åren ökat med 60%, enligt socialstyrelsens statistik. Under samma period har drunkning som dödsorsak sjunkit med 15%. De satsningar både inom skolan och på såväl offentliga som föreningsdrivna simskolor har haft god effekt på simkunnigheten och bör både fortsätta och förstärkas. Drunkningsdöd ska förebyggas.

Men, motsvarande satsningar behöver också göras på fallkunnighet. I första hand för att få stopp på ökningen av fallskador och dödsfall. Men också på längre sikt för att vända trenden och få fallskador och dödligheten på grund av fallolyckor att minska. Det vore en stor vinst för många enskilda människor och anhöriga som drabbas – och för hela samhället – om antalet dödsfall förorsakade av fallolyckor kunde sjunka lika lågt som antalet dödsfall på grund av drunkning.

Svensk judo kan och vill hjälpa till med att öka fallkunnigheten och minska fallskador och dödsfall. Men vi behöver hjälp med riktat stöd från staten för att kunna implementera våra program och vår fallteknik för barn och unga i skolan, vuxna i arbetslivet och den äldre generationen. Judons fallteknik är ett effektivt sätt att undvika skador av fall. Om det inte vore det, så skulle vi fylla landets akutmottagningar med ytterligare 20.000 fallskador varje vecka!

Den åtgärdsplan som barn-, och äldreminister Åsa Regnér lovat återkomma med (DN 170910) för att minska fallolyckorna fick tydligen inte plats i höstbudgeten. Men när regeringen är beredd att göra en insats mot fallskador så är svensk judo beredd att bidra med kompetens och ledare.

Att kunna falla kan vara livsavgörande.

Kristiina Pekkola
Förbundsordförande
Svenska Judoförbundet

Ett av tre olika fallpreventiva program

Fallkunnighet för barn är en del av tre olika fallpreventiva program som Svenska Judoförbundet utvecklar och sprider för att minska personligt lidande och samhällets kostnader i samband med fallolyckor. De andra två programmen är: Falltrygghet för äldre, som riktar sig till personer över 65 år och Fallkompetens i svenskt arbetsliv i samverkan med AFA försäkring som riktar sig till vuxna i arbetslivet