Öppet brev till alla valberedningar i svensk judo

Inför årsmöten i föreningar och distrikt 2021

Du som har valts till förtroendeuppdraget som ordförande eller ledamot i en valberedning i svensk judo har ett mycket viktigt uppdrag.

I den bästa av världar är ditt uppdrag att: Utifrån organisationens nuläge och behov av kompetens för såväl förvaltning som utveckling, sortera, värdera och föreslå vilken eller vilka av de kandidater, som anmälts till er eller som ställer upp för omval, som bör sitta i organisationens styrelse.

Allt för ofta så blir också en valberedning en slags rekryteringsgrupp då inte tillräckligt många förslag till nya kandidater lämnas för att det ska gå att göra något urval. Att ansvara för rekrytering är ju ett mycket mer omfattande arbete än att sortera, värdera och föreslå! Kanske blir det också så att det extra arbetet med rekrytering undviks genom att nöja sig om det finns en frivillig kandidat som kan föreslås till varje post som ska väljas, det är helt naturligt.

Sedan 2012 har Svenska Judoförbundet arbetat mer strategiskt kring frågan om jämställdhet inom idrotten. Från att ha haft en väldigt manligt dominerad organisation uppfyller SJF idag det mål som svensk idrott satt upp med ettdera könet representerat med minst 40 %. Vi når det målet, inte bara i förbundsstyrelse och valberedning (som är de organ där RF:s stadgar kräver den fördelningen) utan även i utskott och arbetsgrupper.

Förändring har inte bara skett genom ökad representation. Vi har också arbetat med förändring av organisation och verksamhet liksom vår kommunikation och hur vi presenterar svensk judo. Det har definitivt bidragit till den positiva utveckling vi haft i svensk judo de senaste åren. För det arbetet har vi också uppmärksammats, både inom svensk idrottsrörelse bl.a. på seminarium på Almedalsveckan, men också internationellt genom en utmärkelse från EJU 2017. Den uppmärksamheten och utmärkelsen minskar dock i värde om vi inte lyckas med arbetet för en mer jämställd idrott i svensk judo i sin helhet.

För SJF är inte frågan om jämställdhet en kvinnofråga utan snarare en utvecklingsfråga. Vi vill att judo ska vara för alla. Då behöver vi som organisation och rörelse spegla allmänheten och hur fördelningen av kvinnor och män ser ut i samhället. Då blir frågan också större och inbegriper makt, inflytande, normer och kultur.

För att svensk judo även fortsättningsvis ska vara ett attraktiv idrottsrörelse och judo en attraktiv idrott behöver vi kritiskt granska och vara beredda att förändra de normer och värderingar som bidragit till att svensk judo ser ut som det gör idag:

  • Idag är endast 11 % av ordförande i en svensk judoklubb en kvinna.
  • I styrelser och valberedningar är 33 % av ledamöterna kvinnor.
  • Bland våra licensierade tränare är var fjärde, 25 %, en kvinna.

Jag vill be dig som sitter i en valberedning att göra det där extra arbetet.

  • Fråga inte bara de som redan har en förtroendepost efter andra tänkbara kandidater, eftersom män har en tendens att föreslå andra män, oavsett kompetens.
  • Fråga inte bara en utan flera gånger, eftersom män ofta har lättare att tacka ja till den typen av uppdrag.
  • Sök inte bara där ni sökt förut, eftersom män oftare syns och hörs inom idrotten. Problemet är inte att det inte finns kompetenta kvinnor med perspektiv som kan bidra till att utveckla föreningar, distrikt och förbund, problemet är oftare att vi slutat söka innan vi hittat dem.

Du kan med det extra arbetet bidra till att svensk judo blir för alla i Sverige.

Uppsala i december 2020

Erik Vesterlund
Generalsekreterare Svenska Judoförbundet
Sammankallande i valberedningen för Upplands Judoförbund
Sammankallande i valberedningen för Knivsta Judoklubb

Foto: Adobe Stock.