Bildtext: Sveriges deltagare vid europacupen för kadetter i Teplice. Foto: Viktor Carlsson.
Det vårdoftande Teplice stod i blom när 800 kadetter anlände för att tävla och träna på Tjeckiens europacup för kadetter med efterföljande läger. Det var ungdomar från 34 länder som kom Teplice och Sverige representerades av följande personer:
Tova Granberg (-52)
Felicia Granudd (-52)
Ella Andersson (-63)
Lisa Lindberg (-63)
Miljohn Maxlin (-55)
Karl ”Kalle” Bååthe (-81).
Lördagens matcher
Först ut på lördagen var Miljohn, Tova och Felicia. Miljohn inledde starkt och vann den första matchen mot en kille från Österrike. I den andra matchen mötte Miljohn tysken David Ickes som han både har vunnit och förlorat mot tidigare. Även denna gång var det jämnt men tyvärr var det Ickes som hade den bästa dagen och vann över Miljohn på ett armlås. Felicia som gjorde sin första europacup visade kämpaglöd men lyckades inte, trots sin offensiva judo, att komma ikapp efter att ha blivit kastad på en wazari tidigt i matchen. Bäst under lördagen gick det för Tova som verkligen lyckades prestera maximalt utifrån sin egna förmåga. Tova gick som tåget under de första matcherna och hon uppvisade en god greppning samt en stor variation både när det gällde rörelseriktning som kastriktning. Det tog dock stopp mot holländskan Vera Raspe där Tova inte lyckades få kontroll på Raspes starka högerarm. I återkvalet fortsatte Tova att köra bra judo vilket resulterade i en 7:e plats.
Söndagens matcher
På söndagen var det dags för Kalle, Lisa och Ellas tur att kliva upp på mattan. Ella var den som gick flest matcher med två vinster och två förluster. En bra prestation från Ella då hon lyckades prestera judo på den nivån som hon i dagsläget befinner sig på. Både Lisa och Kalle fick tyvärr uppleva två sidor av judon som gör den till en av de mer spännande, men också en av de mer obarmhärtiga sporterna. Nämligen att en i judomatch kan gå oväntat fort samtidigt som den kan ta väldigt lång tid. Båda sidor är väldigt psykiskt påfrestande men både Kalle och Lisa knöt näven i fickan och såg framåt, mot lägret.
Träningslägret
På lägret genomförde den svenska truppen fyra randoriträningar där samtliga genomförde alla byten med både iver som med huvudet på skaft. För det är ändå det som är det viktigaste; att ha huvudet med sig och att inte bara åka på så många Europacuper som möjligt för att få “erfarenhet” och köra så mycket randori som möjligt utan att hela tiden försöka arbeta och utveckla de verktyg som man har med sig, oavsett om man befinner sig i ett vårdoftande Tjeckien eller i ett aningen mer ruggigt Sverige.
Skribent: Viktor Carlsson, assisterande förbundstränare.