För en hållbar barn- och elitidrott

Centrum för idrottsforskning (CIF) anordnade den 15–16 oktober konferensen ”Idrottsforskning 2018 – för en hållbar barn- och elitidrott”. Temat var som titeln lyder, hur ska vi skapa en hållbar idrott för barn och unga? Forskare från olika forskningsområden inom idrotten presenterade aktuella forskningsrapporter kring allt ifrån idrottsskador till jämställdhet som gemensamt kan knytas till målet att skapa en livslångt idrottande för unga.

Resultaten som presenterades kan anses som självklara men i många fall visar det sig inte vara lika självklart i praktiken. För att sammanfatta resultaten i stora drag handlar det om att tänka både kort- och långsiktigt för att behålla de unga. Detta baserat på de aktivas upplevelser med stort fokus på barnets bästa genom att de ska tycka att idrotten är rolig.
I en studie på vad barn anser vara det roligaste med idrott visar det sig att det dem finner störst glädje i är göra sitt bästa i alla lägen tätt följt av positiv laganda och positiv coachning.

Något som däremot går emot principen för barnets bästa men är vanligt förekommande inom idrottsvärlden är tidig specialisering och elitsatsning i unga åldrar. Dock menar forskare att det är omöjligt att planera en god spelarutveckling på detalj i förhand och förutse vilka som kommer bli talanger. Att sätta press på barn och unga för tidigt i åren genom tidiga urval leder ofta till sämre idrottslig och personlig utveckling. Detta får ofta förödande konsekvenser som fysisk och psykisk ohälsa vilket i sin tur ökar risken för tidig dropout i slutändan.

Mycket pekar på att många unga idrottare har lätt för att falla för kosttrender och är dåliga på att sköta sin kost på rätt sätt för att främja deras hälsa. Något som i många fall är en bidragande faktor till sämre välmående och idrottslig utveckling. Därför är ett ökat energiintag väsentligt för att spegla den ökade träningsmängden som kommer med stigande ålder. En studie om elever på riksidrottsgymnasier visade att 92% av 284 olika idrottare på RIG någon gång har haft en skada som begränsat deras utövande på grund av smärta. 72% av dem hade haft allvarligare skador som minskat deras möjligheter för deltagande i måttlig eller stor grad. Samtidigt påvisar forskare att det inte är farligt att träna för mycket, det är farligt att träna fel. Till exempel genom att öka träningsbelastningen utan att tänka på skadeförebyggande åtgärder och ökat energiintag. Som ledare är det därför viktigt att se helheten hos de aktiva och deras situation. För att optimera kvaliteten på träningarna och deras aktiva bör ledare skapa ett öppet klimat med goda relationer till de aktiva och anpassa träningen efter individernas behov.

Många forskare belyser vikten av ”The 4C” vilket är fyra element som är betydelsefulla för en idrottares personliga utveckling, prestation och deltagande. Dessa element beskrivs som kompetens, karaktär, självförtroende ochanknytning. Dynamiska faktorer så som personligt engagemang i träningsaktiviteter, kvalitativa relationer med ledare och att få vara i lämpliga miljöer har under tid en förmåga att utveckla de ungas 4C. Till följd resulterar det i bättre prestationer, större deltagande och personlig utveckling hos de aktiva.

Det forskningen talar för stämmer väl överens med vad Svenska Judoförbundet erbjuder i våra utbildningar för tränare. När vi utbildar våra tränare i de olika stegen betonar vi betydelsen av positiv kommunikation. Att bry sig om sina adepter är en av de viktigaste egenskaperna hos en tränare för att bidra till de ungas positiva idrottsupplevelser. Dessutom vägleder vi våra nya tränare i hur man bygger intressanta, motiverande och inspirerande judoträningar som stöttar och uppmuntrar adepterna i deras lärande för livet.

Kursinnehållet har en variation av element som alla främjar en hållbar barn och ungdomsidrott. Hjälptränarutbildningen lär ut judolek och anpassningar till skillnader i barns fysiska mognad som är två grundpelare för barns framtida utveckling inom sporten. Den assisterande klubbtränarutbildningen introducerar RF:s idéprogram ”Idrotten vill” och att skapa trygga idrottsmiljöer för de unga vilket har en betydelse för de ungas fysiska och psykiska välmående. Klubbtränarutbildningen ger en djupare kunskap om ledarskap och pedagogik för olika målgruppers behov, judons värdegrund och judo för hälsa. Till sist har vi Judo4Life Step-by-step där vi ingående lär ut åldersanpassad träning för unga judoka. Den riktar även fokus mot skadeprevention och hälsosam utveckling som är en viktig del för att gynna ungdomars elitsatsningar.

Alla dessa positiva aspekter som kunskapen från våra utbildningar kan generera i är tänkvärda för ledare att föra vidare när det kommer till att skapa hållbara idrottsmiljöer i allmänhet och framgångsrika judoverksamheter i synnerhet.

Den viktigaste slutsatsen är trots allt, låt barnen ha kul! Glädje, välmående och positiv utveckling är receptet för ett livslångt idrottande.

/Klara Rönnebrand
Utbildningskonsulent
Svenska Judoförbundet

Meny