Judoforskning

Varje år publiceras ett antal vetenskapliga studier inriktade mot judo med gott om intressanta analyser, teorier och praktiska förslag. Genom att lyfta fram denna forskning kan vi väcka tankar och höja kompetensen bland våra ledare samt utveckla den verksamhet som vi bedriver i klubbarna. Nedan finns ett urval artiklar sammanfattade, trevlig läsning!

Judo rhythm through music and dance
George Bountakis, Mike Callan (2017)

Det finns ett samband mellan judoka och dansare då båda har fördelar av att utveckla sin kinetiska medvetenhet och kroppsrytm i sin träning. Denna artikel föreslår ett 10stegs-program med judoövningar i kombination med rytm och musik som judotränare kan använda sig av för att hjälpa sina aktiva att utveckla denna förståelse. Ett exempel från ett utav stegen är att göra Nage-no-kata i takt till musik. Forskning visar på att rytmen är ett väsentligt element i vardagen och människor med utvecklad rytmförmåga rör sig ordentligt, andas ordentligt och börjar eller avslutar arbetet vid rätt tidpunkt. Som Jigoro Kano har beskrivit är ett av målen med judoträning att skapa ett samspel mellan kropp och själ. Med avsiktlig träning av rytm i 10 steg kan det leda till en förbättrad kroppskontroll vilket är betydelsefullt för en judoka. 

Succesful transition to ne wasa in a sample of high-level judo competition
Emanuela Pierantozzi, Michael Calmet, Emerson Franchini (2017)

En studie som grundar sig på analyser av bland annat 10 guldmedaljörer på Grand Slam Paris 2017 visar att lyckade övergångar till ne waza ökar chansen att ta medalj. Forskarna analysera alla övergångar till ne waza som ledde till poäng under hela Grand Slam Paris. Vem som startade och vem som kontrollerade övergångarna (vinnare vs förlorare) samt antal gånger när ne waza avslutade matchen med någon slags poäng. Av de 372 situationerna av förflyttning som analyserades var det 276st som inträffade under de 46 matcherna av de 10 guldmedaljörerna, 6 kastsituationer och ungefär 30 sekunder ne waza under varje match. Vinnaren bestämde över 61% av ne waza-tillfällena, medan förloraren endast bestämde över 39%. Slutsatsen fastställer att nyckelfaktorn är att ha kontroll under ne wasa-förflyttningar. Därför menar forskarna att man som tränare bör öka gångerna med varierande situationer för att förbättra sina judokas beteenden och fysiska förutsättningar för övergångar till ne waza, speciellt vid de tillfällen när Tori (den som utför kastet) har kontroll. 

Judo related concussions: Identification and prevention
Nemanja Stanković, Mirsad Nurkić, Dragan Atanasov, Milovan Bratić (2017)

Judon, vars konst främst går ut på att kasta sin motståndare på rygg för att vinna kan innebära en risk för skador varje gång en person blir kastad. Genomförande av kast som osoto gari och ouchi gari framkallar kraft mot huvudet för Uke (personen som blir kastad) som därmed löper en risk för skallskador om det går illa. Trots att det, i preventivt syfte, krävs goda fallkunskaper hos judoka innan de utför sådana kast visar denna studie att antalet hjärnskakningar som medfört minst 3 veckors uppehåll från träning ligger på 5% av de 4659 judoka som deltog i studien. Samtidigt pekar studien på att det finns en bristande kunskap bland tränare om hjärnskakningar, dess symptom och hanteringen av dessa skador. Även milda hjärnskakningar är extremt viktiga att identifiera eftersom de kan få förödande konsekvenser som second impact syndrome om de inte behandlas på rätt sätt. Därför menar forskarna att grundläggande utbildning om hjärnskakningar är en central angelägenhet för tränare, aktiva, föräldrar och andra involverade inom tränings- och tävlingsjudo för att undvika riskerna vid denna skadeförekomst. Dessutom rekommenderar forskarna användningen av det standardiserade SCAT5 protokollet som finns att användas för bedömning av hjärnskakningar. 

Sport Psychology Research and Applied Practice in Combat Sports and Martial Arts
Anastasiya Khomutova (2018)

Kampsportstävlingar är unika i sin form och kräver ett specifikt ”fighters mindset” och hängivelse inför matcher. Vissa kampsportare ignorerar den mentala träningen inför tävlingar och anser att en god fysisk uppladdning är tillräcklig för till att bli mentalt förberedd. Däremot är det vanligt att kampsportare, likt andra idrottare, känner sig nervösa och rädda innan tävlingar. För judoka kan ångesten hänga ihop med kulturen kring viktnedgång inom sporten och de procedurer som de ofta går igenom inför tävlingar för att väga in sig i lägre viktklasser. Forskning talar för att upp till 60% av kampsportare använder snabba och aggressiva metoder för viktnedgång och att det ofta påbörjas i de tidiga tonåren vilket kan medföra negativa konsekvenser i längden. En specifik studie gjord på manliga judoka visar att restriktiva dieter påverkar de aktivas humör genom ökade anspänningar, trötthet och ångest vilket i sin tur leder till sämre prestationsförmåga. Samtidigt visar en annan studie att en del kampsportare, däribland judoka, använder viktnedgång som en metod för att erhålla mentala fördelar över sina motståndare som medför fokus, hängivelse och bilden av en ”riktig atlet”. Oavsett om viktnedgång skapar positiva eller negativa mentala effekter för utövarna menar forskarna att mental träning är en viktig del av idrotten och borde ses som en lika självklar del att inkludera i träningen som fysisk, teknisk och taktisk utveckling. 

Correlating Movement Asymmetry with Competition Performance and Competition Volume in Youth Male Judoka
Jozaf Simenko, Ivan Segedi, Hrvoje Sertić (2018)

Vanlig träning och motorisk utveckling leder oftast till att aktiva får en dominant sidan av kroppen. Judoträning för unga bör därför fokusera på att utveckla deras rörelsemönster på båda sidorna av kroppen och använda både höger och vänster sida som startposition för kampmoment. Att kunna överföra rörelsetekniker från den ena till den andra sidan av kroppen har visat sig vara effektivt för att vinna matcher eftersom det överraskar motståndaren. Bland tävlingsaktiva är det väl känt att utövarna studerar sina motståndare och deras starkaste kast och tekniker för att förbereda sig för matcher. Därför är det viktigt att tränare även övar sina judoka på att utföra tekniker från deras icke dominanta sida för att kunna åstadkomma dessa överraskningar. Forskningen pekar på att de mest skickliga judoka har mer symmetrisk motorik vilket skapar taktiska fördelar och ökade chanser att vinna matcher. 

Applicable games for younger age groups of wrestlers and judokas
Robert Sigur, Mario Baic, Hrvoje Karnincic, Nikola Starcevic, Tomislan Micuda (2018)

Den största fördelen med lek inom kampsport är att det utvecklar förmågor hos unga som i slutändan kan leda till framgångar på tävlingsmattan. Intensiteten i många lekar kan jämföras med intensiteten på en judomatch samtidigt som utövarna har roligt och utvecklar styrka, kraft, kondition, koordination och uthållighet etc. En annan fördel med att inkludera lek i träningen är att det skapar goda sociala relationer i grupper enligt forskarna samtidigt som en lekfull träning kan få fler att vilja stanna kvar inom sporten. Studien tar upp ett antal lekar som utvecklar de olika kvalitéerna inom judo och kampsport. Bland annat tar de upp dragkamp som är en av de bästa lekarna för att träna grepp och styrka. En annan är ”King of the ring” som kan liknas vid sumobrottning och går ut på att bli den sista kvar i ringen genom att knuffa ut sina motståndare. Det ligger inom barns basbehov att få leka men viktigt att tänka på när det involverar kampmoment är att det sker under kontrollerade former och anpassas efter barnens åldrar och förutsättningar. Slutsatsen är att låta leken flöda, nöjda och glada barn är resultatet av lekfulla träningar.

Skribent: Klara Rönnebrand, Utbildningskonsulent