Nicolina Pernheim Goodrich (i blått) tävlar i år på sitt femte paralympics, men för första gången i en synklass endast för blinda. Bilden är från en tidigare tävling där blinda och synskadade tävlade i samma klass. Den röda pricken på ärmen på dräkten är en markering som visar att utövaren är blind. Foto: Parasport Sverige.
Judon har tagit ett stort kliv mot rättvisa efter Tokyo 2020. Blinda (J1) och synskadade (J2) tävlar nu i separata klasser, en förändring som redan gett resultat – i kvalet till Paris 2024 har antalet blinda tävlande ökat med över 200 procent, och i år är fler blinda än synskadade kvalificerade till Paralympics. Sveriges medaljhopp, Nicolina Pernheim Goodrich, som länge kämpat för denna förändring, ser positivt på framtiden. Vad betyder detta för sporten och framtidens Paralympics?
Den här förändringen är otroligt viktig för oss blinda judoka. Med den nya uppdelningen känns det som att Paris 2024 blir en nystart för mig och många andra. Det var också det som gjorde att jag nu ville göra den här satsningen så kort efter förlossningen. Det är första gången jag får tävla mot andra som har samma förutsättningar som jag. Det ska bli kul, säger Nicolina Pernheim Goodrich.
Därför var en uppdelning av synklasserna nödvändig
Det finns en tydlig fördel att kunna se i judo, även om det bara är lite. Syn gör det lättare att uppfatta motståndarens rörelser, fötternas position, samt att parera snabba riktningsändringar. För synskadade är det även lättare att orientera sig på mattan, till exempel för att undvika att hamna nära kanten. Dessa fördelar har gjort det svårt för blinda judoka att konkurrera på samma villkor.
Skillnaden mellan synskadade och blinda är inte bara uppenbar i tävlingssituationer, utan också i träning. Synskadade idrottare kan lättare ta till sig visuella instruktioner från tränaren och har lättare att uppfatta tekniska detaljer, medan blinda är beroende av tydliga verbala och fysiska förklaringar, vilket ofta tar längre tid. Dessutom har synskadade större självständighet att ta sig till och från träning, vilket ger dem fler möjligheter att träna oftare.
Uppdelningen i klasser (J1 och J2) skapar nu en rättvisare miljö i både träning och tävling, och är ett stort steg framåt för de blinda utövarna.
Statistik avslöjar orättvisorna
Inför Paralympics i Tokyo 2020 stod blinda (B1) för 25 procent av de kvalificerade, medan synskadade (B2 och B3) utgjorde ca 37 procent vardera. Trots den jämna representationen syns detta inte i medaljfördelningen. Synskadade tog 90 procent av alla medaljer, en snedfördelning som tydligt visade de blinda idrottarnas svårigheter.
Om medaljutfallet hade speglat den faktiska representationen, skulle de blinda ha vunnit 5 gånger fler guldmedaljer och 2,5 gånger fler medaljer totalt.
Förändringen gav resultat – fler blinda deltagare än någonsin
Trots att klasserna nu har delats upp har inte deltagandet minskat. Tvärtom har fler aktiva kvalificerat sig till Paris 2024 än till Tokyo 2020 – antalet starter har ökat med hela 143 procent! Det är också fler blinda (J1) än synskadade (J2) som deltar i kvalet, även om skillnaden är marginell. Antalet blinda judoka har ökat med imponerande 221 procent till Paris jämfört med kvalet till Tokyo, och fler än 65 procent av de blinda aktiva är nya i kvalet till Paris, det vill säga de deltog inte i kvalet till Tokyo. Som jämförelse kan nämnas att knappt 40 procent de synskadade (J2) är nya till Paris, över 60 procent deltog i Tokyo. Den nya klassificeringen har öppnat dörren för fler blinda judoka att satsa på sporten, och länder världen över ser nu en ökning i antal aktiva.
Framtiden är ljus ut för parajudon
Den nya uppdelningen har inte bara skapat rättvisa för blinda judoka, utan också lett till en positiv utveckling för hela sporten. Fler länder satsar på sina blinda idrottare, och fler blinda tävlande än någonsin känner att de har en verklig chans att lyckas. Den paralympiska judon har fått en ny dynamik där fler tävlar på lika villkor, och det råder ingen tvekan om att Paris 2024 kommer att vara en milstolpe för sporten.
Statistiken i artikeln är baserad på rankinglistorna från kvalperioderna för Tokyo 2020 och Paris 2024.
Skribent: Kristin Johansson.
Fakta och statistisk sammanställning: Oscar Widegren, aktiv i svenska parajudolandslaget