OS-kval i Zagreb och Budapest

Efter ett relativt långt tävlingsuppehåll där landslaget har vässat formen på träningsläger i Japan, Spanien och Tyskland så var det på nytt dags att återuppta tävlandet på Grand Prix tävlingarna i Zagreb och Budapest. Dels för att samla poäng i OS kvalet med även för att få matchning och erfarenhet mot VM i Baku i september. Då det har varit lite olika förutsättningar för dom aktiva under den sista perioden så varierade trupperna lite till dessa två tävlingar.

Först ut i Zagreb var Tommy Macias, Robin Pacek och Anna Bernholm på plats. Zagreb bjöd på ett väldigt stort och starkt startfält med hela 78 nationer och över 500 aktiva. Det blev tuffa matcher för samtliga men där Tommy Macias som inte tävlade i Hohhot på den senaste GP tävlingen då han och hans Matilde blev föräldrar till deras dotter Nova lyckades bäst genom att ta sig till en bronsmatch. Han inledde med två vinster innan det tog stopp mot den Olympiske mästaren Basile i en match som Tommy länge dominerade men tyvärr inte lyckades hålla ihop hela vägen och föll i golden score. I återkvalet vann han mot en av sina ärkerivaler Kanadensaren Margelidon vilket gav honom en chans på bronset i en match mot Orujov från Azerbajdzjan. Det blev en tät match men där Orujov var steget före och kunde kontra en av Tommys attacker och vinna på ippon. En totalt sett bra insats av Tommy även om han inte marginalerna på sin sida och därmed hamnade utanför pallen.

Tommy Macias attackerar Orujov, AZE, i bronsmatchen i Zagreb. Foto: Marina Majorova, IJF Media

För Anna Bernholm blev det en tuff dag i -70 kilos klassen, efter en stabil inledning med en fin ipponvinst mot Kazakiskan Chsherbakova så tog det stopp mot japanskan Ono i kvartfinalen efter en hård match. I återkvalet så blev det tufft motstånd direkt mot Holländskan Van Dijke som för dagen var ett nummer för stort och vann matchen på ippon. Anna kom inte riktigt in i sina normala gängor vilket krävs för att kunna vinna mot detta motstånd, trots allt så slutade hon på en sjundeplats vilket gör att hon fortsätter att vara jämn och med i toppen av sin viktklass.

Robin Pacek hade en tyngre dag och föll i sin inledningsmatch mot Egyptiern Abdelrahman dör han inledde bäst men inte kunde hålla upp tempot hela matchen.

Så det blev tyvärr ingen medalj i Zagreb vilket var synd då vi tidigare år har haft fina traditioner där med flertalet medaljer. (bla 3 stycken 2017) Men med tanke på insatserna och motståndet så får ändå två topp 7 placeringar ses som ok, även om vi förstås alltid siktar högre!

Efter en veckas vila på hemmaplan så var det på nytt dags för nästa Grand Prix och denna gång i Budapest! I Budapest så var det ännu fler nationer och tävlande på plats än i Zagreb, hela 86 nationer och 578 tävlade och med flera välmeriterade namn i startlistorna. Även vi hade en större trupp på plats då Martin Pacek var tillbaka i truppen samt även Victor Busch fick förtroende att tävla på en Grand Prix tävling. Det blev en väldigt framgångsrik helg med massor av matcher och med framförallt en positiv och offensiv judo.

Jag har under årens lopp bevittnat flera fantastiska och nästan magiska prestationer från våra aktiva på dessa tävlingar, trots att vi är vana med att jaga och vinna medaljer på denna nivå så är alla medaljer alltid speciella då dom ofta medför en speciell historia innan och efter. Det Robin Pacek bjöd på denna dag i Budapest var något utöver det vanliga. Robin har efter OS i Rio varit nere för räkning vid flera tillfällen främst pga olika skador osv men successivt har han jobbat sig tillbaka till en riktig satsning igen och från årsskiftet var han tillbaka i truppen och inledde året lovande med två medaljer på European Open tävlingarna i Sofia och Prag, sedan har det gott lite i stå även om hans judo har blivit bättre och bättre på träning och formen har varit stigande så har resultaten inte alls gått hans väg på dom större tävlingarna.

Men hoppet är ju som sagt det sista som överger oss och Robin har trots allt hållit ihop det hela tiden och kämpat på vilket denna dag betalde sig rejält då han för första gången sedan hans minst lika imponerande insats i Kazan 2016 då han vann ett EM brons fick kliva upp på pallen igen. Efter hela 6 matcher och 5 vinster där han bland annat slog EM medaljören Ressel från Tyskland rutinerade hemmahoppet Ungvari samt pressade Ryssen Khubetsov rejält så ställdes han mot världsettan Frank De Wit från Holland i en bronsmatch. Bronsmatchen blev som dom flesta av Robins matchen en rysare där han är hotad men ändå håller sig kvar i matchen och med runt minuten kvar så skickar Robin på en fantastisk sasae som golvar holländaren helt och vinst på ippon och bronsmedaljen var säkrad. En mycket välförtjänt och efterlängtad medalj för Robin och hela teamet runt honom. Robin visade verkligen hela dagen vad han kan och att han nu är tillbaka på allvar i sin jakt mot ännu ett OS.

Robin Pacek attackerar med Sasae…

…får runt De Wit, NED,…

…och vinner bronsmedaljen! Foto: Gabriela Sabau, IJF Media

 

 

 

 

 

 

Robin må ha varit den enda som fick kliva upp på pallen denna gången men goda prestationer och insatser var det gott om! Kanske fick storebror Martin en energikick av Robins insats dagen innan då Martin även han var tillbaka i gott slag efter en period av lite motgångar. Martin som under sommaren laddade upp lite på egen hand genom att vara med på European Cup i Saarbrücken där han kom trea kom med en god inställning till tävlingen och bjöd på en mera offensiv och attackvillig judo vilket belönade sig med fyra vinster och en knapp förlust i semifinalen mot världsmästaren Wolf från Japan. I bronsmatchen (vilket för övrigt var hans 22: a bronsfinal!!! på denna nivå) mot den färska EM trean Paltchik från Israel räckte han tyvärr inte hela vägen trots en fin inledning och fick nöja sig med den mindre roliga femteplatsen. Men trots allt ett stort steg framåt för Martin som verkar ha hittat sin offensiva sida igen.

Martin Pacek attackerar med uchi-mata. Foto: Gabriela Sabau, IJF Media

Anna Bernholm var på nytt i gott slag och inledde tävlingen med en väldigt tuff första match mot Elvismar Rodriguez från Venezuela som tidigare har varit världsetta och vunnit emot Anna. Men idag så visade Anna att hon numera är på en helt annan nivå och hon dominerade matchen och vann på ippon. Nästa match vanns i golden score mot spanjorskan Rodriguez innan det på nytt blev japanskt motstånd i kvartfinalen nu mot Saki Niizoe. Anna tappade en wazari tidigt och trots en stark offensiv så kom hon inte ikapp och förlorade matchen. Japanskan vann sedan ganska enkelt hela tävlingen medans Anna fick ladda om i återkvalet mot Maria Perez från Puerto Rico som var tvåa på VM 2017 i just Budapest. Anna hamnade i underläge men reste sig och kunde via en snygg ne waza övergång avsluta på fasthållning och avancera till bronsmatchen.

I bronsmatchen så väntade Kanadensiskan Zupancic för tredje gången i år, Anna vann deras första möte i Antalya och förlorade senast i Hohhot. Anna var klart den mest dominanta men fick fördel med två varningar, men tyvärr så lyckades inte Anna sätta mer press utan matchen gick till golden score där Anna olyckligt fastnade i en fasthållning och förlorade matchen. En trist avslutning då Anna helt klart förtjänade en medalj denna gång men på denna nivå är inget garanterad och det gäller att hålla ihop det hela vägen för att nå pallen.

Anna Bernholm försöker komma åt Zupancic, CAN, i bronsmatchen i Budapest. Foto: Gabriela Sabau, IJF Media

Men Anna bevisar på nytt att hon är väldigt jämn och att hon kan vinna mot de bästa!

Tommy Macias fick verkligen känna på hur det är om man inte är helt vaken och alert då han hamnade i underläge direkt i sin inledningsmatch och inte lyckades jobba ikapp. Så denna gång blev det en tidig repass för honom.

Victor Busch som har varit frånvarande på denna nivå pga en skada under föregående år men som under våren tagit sig tillbaka och visat god form med bla guld på Europa Cup i Sarajevo. Victor inledde med en vinst mot ungraren Kurtan genom en stabil insats och fortsatte lika fint i nästa match med vinst mot österrikaren Adam Borchashvilli där han vann på en wazari. I åttondelsfinalen väntade regerande Europamästaren Sagi Muki från Israel som för dagen var för bra och enkelt kunde kasta Victor på ippon. Ett steg framåt för Victor som visar att han är tillbaka i gott slag och redo för mera utmaningar på denna nivå.

Inledningen av OS kvalet har varit bra med flera medaljmatcher på varje tävling och framförallt en klart höjd lägsta nivå hos dom aktiva. Det finns helt klart mer att utvinna och uppnå och vi kan nu ta med oss flera positiva erfarenheter i det fortsatta arbetet mot VM och höstens tävling. Nu blir det en kortare träningsperiod innan VM drar igång i mitten på september och dom fortsatta OS kvaltävlingarna under resten av året.

Robert Eriksson
Landslagschef SJF

 

Meny