Bra start på OS-kvalet för Joakim och Anna

I samband med Grand Prix i Hohhot så var det på nytt dags för starten av OS-kvalet vilket så klart till viss del märkes i startfältet då det var betydligt fler deltagare än förgående år. 360 deltagare från 46 nationer hade tagit sig till kinesiska Hohhot som ligger vid gränslandet mot Mongoliet, för vår del blev det en lite mindre trupp än vanligt då Mia Hermansson är nyopererad efter sin knäskada från EM och Tommy Macias precis innan tävlingen blev pappa till lilla Nova. 
Men på plats i Kina var Anna Bernholm, Robin Pacek, Joakim Dvärby och Martin Pacek för att konkurrera om medaljerna.  För bröderna Pacek blev det inga framstående resultat denna gång, då Martin föll i sin första match mot brassen Buzacarini på en varning i Golden Score. Robin Pacek inledde med en vinst mot den tyske U21 EM-mästaren och U21 VM-medaljören från 2017 Gramkow. I nästa match mot toppseedade portugisen Anri Egutidze såg det ett tag lovande ut innan Robin blev kastad på ippon och förlorade matchen. Ett litet steg framåt ändå för Robin som dock fortfarande letar lite efter formen och resultaten.
Anna Bernholm hade en tuff uppgift framför sig i -70 klassen, som för dagen bjöd på ett väldigt stark startfält. Anna inledde väldigt stabilt och kunde kasta ryskan Prokopenko genom ett fint höftkast. I kvartsfinalen väntade kanadensiskan Zupancic som Anna mötte i finalen på GP i Anatalya. Denna match blev lika jämn och intensiv, men denna gång så drog Zupancic det längsta strået i Golden Score och kastade Anna.
Foto: IJF – Gabriela Sabau
Anna fick ladda om för återval mot mongoliskan Tsend-Ayush. Här gjorde Anna processen kort och kastade ippon med en perfekt sumi gaeshi efter endast några sekunder, hon var nu klar för bronsmatch mot den färska EM-trean brittiska Howell som under dagen visat bra form. Även denna match blev en jämn och tight batalj som gick till Golden Score. Anna såg ut som den som skulle vinna, men efter en misslyckat kontring från Anna så kunde Howell ta över situationen och vinna på en waza-ari. Tråkigt slut för Anna som ändå under dagen körde bra men inte riktigt fick till det sista i dem avgörande ögonblicken, vilket på denna nivå räcker för att matchen skall rinna en ur handen. Anna är dock stabil på sin nivå och det kommer nya chanser för podiumplatser!
Foto: IJF – Gabriela Sabau
Foto: IJF – Gabriela Sabau
För Joakim Dvärby blev det en bra dag då han kunde kvittera ut en bronsmedalj. Efter att ha inlett med vinst mot Hojamuhammedov från Turkmenistan i kvartsfinalen blev det en hård och jämn match mot Ramadan från Egypten. De båda hade två shido, men Jocke var den mer drivande. Dock så tappade sig Jocke lite och klev utanför vilket domarna var snabba att straffa med endast några sekunder kvar. Jag tyckte att det var lite väl hårt och att matchen borde ha fått fortsätta i Golden Score. Men förlust för Jocke och istället återval mot koreanen Hwang. Hwang var dock skadad så Jocke avancerade direkt till bronsmatchen mot Minaskin från Estland. Minaskin hade tagit några fina skalper tidigare under dagen och är alltid en svårt motståndare. Jocke jobbade dock smart och lyckades tillslut kasta Minaskin på ett bakåtkast, men domarna dömde av någon anledning ingen poäng. Jocke var dock rutinerad och tog direkt fasthållning som han höll tiden ut. Matchvinst och en efterlängtad medalj till Jocke som verkar trivas i Kina, då detta var hans tredje Grand Prix-medalj här.
Foto: IJF – Gabriela Sabau
Foto: IJF – Gabriela Sabau
Foto: IJF – Gabriela Sabau
Jocke har ju haft en hel del skadeproblem och därmed letat efter sin form och självförtroende på mattan, nu började bitarna falla på plats vilket resulterade i en medalj! Det är mycket starkt gjort av Joakim att ta sig tillbaka på denna nivå trots alla problem. Dock så har ju allt ett pris och i bronsmatchen så fick sig hans knä en smäll, exakt vad det rör sig om är i dagsläget oklart och vi får hoppas att det inte blir något längre uppehåll för honom.
Totalt så kan vi summera en medalj, en medaljmatch samt matchvinst, vilket får ses som godkänt på 4 tävlande! Självklart så vill vi alltid ha alla på pallen och då det är detta vi jobbar för men av olika anledningar så vill det sig inte alltid för alla.
Foto: IJF – Gabriela Sabau
Att OS-kvalet nu har börjat påverkar egentligen inte vår verksamheten och planering så mycket, det blir förstås en liten ökning av tävlingsfrekvensen för att försöka skaffa ett bra utgångsläge i det två år lång kvalet. Men med erfarenheter från tidigare år så är det väldigt viktigt att fortsätta jobba med utveckling för att bli så kompletta som möjligt till den riktiga utmaningen. Det är ju lite andra förutsättningar inför detta kvalet mot Tokyo jämfört med mot Rio för 4 år sedan, vi må ha ett bättre utgångsläge resultatmässigt men målsättningen är även högre denna gång då samtliga aktiva är mer rutinerade och etablerade.
Det är en intensiv och spännande period som väntar och det kommer krävas mycket av alla som är inblandade i satsningen mot Tokyo för att nå hem vägen fram. Nästa steg i planeringen blir nu SM i Lindesberg innan en längre träningsperiod med inriktning mot VM och höstens kvaltävlingar startar med ett läger i Tokyo.
Robert Eriksson
Landslagschef