Årets andra Grand Slam gick två veckor efter Paris i Tyska Dusseldorf, denna tävling har tidigare vart en Grand Prix men har för 2018 blivit uppgraderad till en Grand Slam, och med 65 nationer och ca: 440 deltagare så är det verkligen Grand Slam nivå. Det har historiskt alltid varit ett stort och stark startfält på denna tävling och självfallet var det så även i år. Tidigare år så har vi haft stora framgångar i Düsseldorf med bl.a, Marcus Nymans två guld (2011 samt 2016), men även några bronsmedaljer och flera framskjutna placeringar.
I år så gick det dock mycket trögare och de stora resultaten uteblev, utav våra fyra deltagare med Anna Bernholm, Tommy Macias, Robin Pacek och Martin Pacek så var det endast Anna som kunde leverera ett resultat bland dom åtta främsta då hon slutade sjua i -70 kg. Anna inledde mycket stabilt och hade efter en förlust i kvartsfinalen mot den blivande vinnaren Ono från Japan häng på en plats i bronsfinalen men en liten miss i slutet på återkvalsmatchen mot tyskan Diedrich gjorde att hon kunde avgöra på ett halslås.
Martin Pacek vann sin första match men föll sedan i en jämn match andra omgången mot Mongoliet, det var en jämn match där Martin hade några bra chanser på poäng men Mongolen var vassast och kunde kasta en waza-ari i golden score. Tommy Macias föll i sin första match mot hemmahoppet Wandke, då han blev kontrad i slutsekunderna i en match som han mer eller mindre dominerade men det poängen uteblev.
Robin Pacek gjorde come back på denna nivå efter en längre tids frånvaro bland annat pga skador. I hans första match tog det stopp mot rumänen Szocs och det var nästan samma sak här, Robin styrde matchen men släppte lite slarvigt en poäng och trots en offensiv greppning så uteblev attackerna och då även poängen.
Självklart inte vad vi hade hoppats på, och det var en blandning av den klassiska små marginaler och en del egna misstag som gjorde att vi inte kom längre denna gång! Givetvis tråkigt då det finns kapacitet för betydligt mer men samtidigt så är det inte nu som resultaten skall komma och truppen är inne i en tuffare träningsperiod som sträcker sig fram till april och EM samt OS kval starten i sommar.
Nu blir det ett litet kortare tävlingsuppehåll och mer fokus på träning som inledes direkt med läger efter tävlingarna i Tyskland. Sedan väntar träning i Japan för dem flesta i truppen innan det är dags Grand Prix samt träningsläger i Antalya i början på april.
Det gäller nu att börja knyta ihop lösa trådar och hitta rätt med den tekniska kapaciteten samt taktiska delar för att fortsätta utveckling under OS kvalet och fram mot Tokyo. Det må vara ganska mycket tid kvar men med den späckade planering som väntar under sommaren och framförallt under 2019 så gäller det redan nu att börja processen och hela tiden jobba målmedveten och professionellt. Så det är en spännande resa som väntar för vårt rutinerade gäng under resten av året! Så även om medaljerna har uteblivit i början på året så är jag säker på att resultaten kommer att börja trilla in när det är dags.
Robert Eriksson
Landslagschef
